“I mean, It becomes a completely different kind of teaching, it becomes so much better.” Åland teachers' perceptions of the new school subject religion and worldview.

Objective. The aim of this thesis was to map how teachers in Åland experienced the new, integrated subject of religion and worldview education, its pros and cons, and to find out what the rest of Finland could learn about the transition from the previous teaching method to the current one. In 2021, Åland transitioned to a common subject of religion and worldview education where all students are in the same teaching group regardless of their religious affiliation or lack thereof. Previously, Åland has the same form of religious education as the rest of Finland, where students are taught in different groups depending on their religious affiliation. According to Finnish law on religious freedom, students are entitled to non-denominational religious education of their own affiliation in school. Students who do not belong to the Evangelical Lutheran Church or who do not have more than three representatives from the same religious community study worldview education. According to Eero Salmenkivi and Vesa Åhs (2022), Finland needs to renew its approach to religious education as the current approach is not sustainable in an increasingly diverse and pluralistic Finland. Salmenkivi and Åhs (2022) presented three possible models for the future teaching of religion and worldview subjects. Åland’s approach to religious education corresponds to model B out of Salmenkivi and Åhs (2022) three models. Method. Four teachers from Åland who teach the new integrated subject of religion and worldview education participated in interviews conducted on Zoom. the interviews were recorded and transcribed, and then analyzed through phenomenographic analysis. Results and conclusions. Participants had a positive experience with the new teaching method. Collaborative teaching allowed for open dialogue, and the participants viewed the discussions and equality as a strength in the new integrated subject. Challenges included the vagueness of the curriculum, unclear instructions and also the lack of teaching materials were seen as a challenge. To create inclusive religious and worldview education, religious literacy and minority representation are needed both in the planning process of the curriculum but also in the planning of the transition. Finland can learn from Åland the value of providing training during the transition and the importance of highlighting minority voices.Mål. Målet med denna avhandling var att kartlägga hur lärare på Åland upplevt det nya, sammansatta åskådningsämnet religion- och livsåskådningskunskap, vilka för och nackdelar det har samt att få reda på vad resten av Finland kunde lära sig om övergången mellan det tidigare undervisningssättet och det nuvarande undervisningssätt. 2021 övergick Åland till ett gemensamt åskådningsämne där alla elever är i samma undervisningsgrupp oavsett vilken åskådning de tillhör eller inte tillhör. Tidigare har Åland haft samma form av åskådningsundervisning som resten av Finland, dvs. där eleverna undervisas i olika grupper beroende på vilken åskådning eleverna tillhör. Enligt finska lagen om religionsfrihet ska eleverna få konfessionslös religionsundervisning i skolan. De elever som inte hör till evangelisk-lutherska kyrkan eller som inte har mer än tre representanter från samma samfund studerar livsåskådning. Enligt Eero Salmenkivis och Vesa Åhs (2022) redogörelse behöver Finland förnya undervisningssättet av åskådningsämnen då det nuvarande sättet inte är hållbart i ett allt mer mångsidigt och mångfaldigt Finland. Salmenkivi & Åhs (2022) presenterade tre möjliga modeller för framtida undervisningssätt av åskådningsämnen. Ålands undervisningssätt motsvarar modell B av Salmenkivis och Åhs (2022) tre modeller. Metod. Fyra lärare från Åland som undervisar det nya sammansatta åskådningsämnet deltog i intervjuer som utfördes via Zoom. Intervjuerna bandades in och transkriberades varefter de analyserades genom fenomenografisk analys. Enligt resultaten har den övergången mellan de två olika undervisningssätten gått godtagbart. Öppen dialog och jämställdhet upplevdes som styrkor i det sammansatta undervisningssättet medan ämnets otydlighet i uppdrag och innehåll, otydliga instruktioner och risken i att inte utvecklas i samma takt som samhället upplevdes som utmaningar. Också brist på skolning och undervisningsmaterial steg fram som aktuella utmaningar. Resultat. Deltagarna upplevde det nya undervisningssättet positivt. Gemensam undervisning skapade plats för öppen dialog och deltagarna upplevde diskussionerna som en styrka i ämnet. Som utmaning upplevdes ämnes flummighet, brist på undervisningsmaterial samt brist på skolning. För att skapa en inklusiv åskådningsundervisning behövs religiös kunnighet och minoritets representation i planeringsprocessen. Värdet med ordentligt skolning samt vikten i att lyfta fram minoritetsröster är något Finland kan lära sig från Ålands övergång till ett nytt undervisningssätt